Sharone åkta nyss ut ur masterchef, jag känner nästan för att gråta en skvätt.

Sitter och tittar på kort på mina tjejor. Eller dom brukade vara det i allafall. Sofie, rebecka, therese, ida, louise, elin. Vi lovade varandra att inget skulle bli annorlunda bara för att vi börjar på olika gymnasium. Här sitter jag ett och ett halvt år senare, har knappt kontakt med er längre. Ni är väl erat gamla gäng eftersom ni hamnade på samma skola, men här sitter jag. Utan mina tjejor. Usch vad jag saknar. Jag vill ha högstadiet tillbaka.

Jag har ett ganska stort problem. Jag vill pierca näsan, det är ett måste. Jag har redan piercat näsan med pistol tre gånger men jag vågar inte det igen plus att jag borde pierca med kanyl för det är bättre plus att jag vill ha ett piercingsmycke i, en svart ring. Mums. Men då har jag ett till problem. Jag vågar inte pierca näsan med kanyl för att det känns som att det ska göra skitont plus att om jag nu skulle våga pierca med kanyl så borde jag göra det hos en piercare. Men det vågar jag inte. Riktigt utbildade piercare skrämmer mig. Handskarna piercare har på sig får mig att vilja bajsa i trosan. Och sen är jag en pussy för piercingar överhuvudtaget. Jag har aldrig piercat mig hos någon som är utbildad. Okej jag har piercat mig mycket, till och med haft 14 olika piercingar. Men tro inte att jag sitter där som en tuffing och inte gör ett ljud ifrån mig. Åhnej. Jag sitter där och tjuter som en liten flicka. Och det kan ofta ta mig två timmar att ens börja.

piercad kille, riktigt tuff tycker jag.

Nej nu har jag bestämt mig, det blir en sån här. Bortse från att jag målat denna själv.

hoho

Sitter och lyssnar på musik, jag är godissugen som fan. Ikväll ska jag packa och dra till mamma, då ska jag köpa mig en fet godispåse kan jag lova. Och jag döper nog mina marsvin till florence och adéle, eftersom ingen har något bättre förslag. Om mindre än två veckor ska jag tatuera mig, hoho.

det blir ett sånt fint ankare, fast jag ska ha det på andra sidan av handleden. på överarmen.

till allra bästa rebecka.

Jag saknar dig. Jag saknar att vara liten med dig. Jag saknar att smygröka med dig, att gå till sjukhuset och samla ihop blöta gamla fimpar och sen gömma sig någonstans och bara röka. Jag saknar att spela fotboll ute på somrarna på dig. Jag saknar vårat bullkrig då du kletade in vaniljbulle på hela min nya skinnjacka och vi fick sitta hos rektorn. Jag gråt och vi skrattade. Jag saknar att gå runt i kvarteret och samla in pengar till en "lisebergsresa" för att sen köpa upp pengarna. Jag saknar att få skäll av rektorn och av lärare med dig. Jag saknar att sparka sönder fönsterrutor med fotbollar sen springa därifrån. Fy fan vad jag saknar dig. Det var beckis och jullan. Ingenting kunde skilja oss åt. Folk älskade och hatade oss samtidigt. Kan jag inte bara få bli liten igen och gå igenom alla dom åren med dig igen? Jag älskar dig min lilla beckis.

Planerar på att tatuera mig snart. På fredag får jag pengar. Skriv till mig om ni vet någon duktig tatuerare i närheten. Det blir nog ett ankare på handleden eller så vill jag skriva kärlek. En sak jag verkligen skulle vilja tatuera in är texten " om du söker friheten kan du flyga ". Men jag vet inte vart jag vill ha den.