Var nyss nere och träffade magnus. Mammas föredetta pojkvän. Har inte träffat han på över tre månader. Jag var jättenervös. Jag har inte velat träffa honom. Han och bandidos skickade hotsms till mig och min mamma och där gick gränsen för mig. Mamma och han har varit ihop till och från i fyra år och han har varit min bästa kompis. Han och jag hade ett band som jag faktiskt aldrig haft med en vuxen människa förut. Jag kunde gråta på hans axel och han brukade gråta på min. Det tråkiga var att han är ganska komplicerad så han var inte här lika ofta som jag hade önskat. Han är en sån jag skulle kunna kalla pappa. I alla fall. Han har sagt dumma saker till min mamma förut. När han har varit ledsen för att hon har gjort slut. Men det har jag snabbt glömt. Men sen när han låt bandidos skicka sms till min mobil så sjönk han enormt för mig. Kunde inte fatta att just han hade gjort något sånt. Men nu har jag i alla fall träffat han. Han har bett om förlåtelse flera gånger och jag vet att han ångrar det. Och jag vet att magnus är inte sån. Det där var bara tomma hot. Han skulle aldrig skada mig eller min mamma. Fick en jättefin ljusstake från honom som han fått av sin mamma som gick bort för en månad sen. Och sen fick jag ett gosedjur han vann för många år sen. Det betydde mycket för mig. För det första så älskar jag gosedjur och för det andra älskar jag magnus.

måndag

På onsdag ska jag till labbet på sjukhuset för att ta blodprov. Sen ska jag snart ha uppföljningsmöte hos min doktor för att prata om mina tabletter. Har inte tagit dom i riktigt två veckor än men dom har inte hjälpt något. Jag hoppas att dom gör det snart, annars får jag byta mot några andra. Hittills har jag bara blivit mer nervös av dom, det är en utav biverkningarna man kan få så det kanske är därför. Har i alla fall ångest för att gå till skolan imorgon. Det är verkligen jobbigt.

Städade hela lägenheten förut.
Bäddade sängen, dammsugade och diskade. ( ETT BERG MED DISK)
Så mamma var jätteglad när hon kom hem. Sånt gillar jag, en glad mamma och massa beröm.

Det blir allt svårare för mig att vara kompis med dig. Jag har klarat det länge, men gör snart inte det längre. Jag försöker gömma undan mina känslor för dig. Men det är svårt när du behandlar mig som du gör. Du pussar mig i pannan, håller min hand och leker med mina fingrar. Jag undviker det jag känner för att jag inte vågar ta steget. Det känns som att jag vet att det skulle gå åt helvete. Men ändå så frågar jag mig själv: Varför skulle det?
Jag känner något för dig jag aldrig någonsin känt för någon annan. Igår var du här till två. Men när du gick började jag gråta, aldrig gjort det förut för den orsaken. När jag inte är med dig så tänker jag på dig.

hm

Sitter hemma. Mamma sitter i vardagsrummet och jag sitter ensam i mitt rum och lyssnar på musik och dricker öl. Ganska värdelöst måste jag säga. Menmen, det blev iallafall ingen undergång. Nu ska jag dö lite. Hejdå.

onsdag

 Hm. Vad har jag gjort idag? Ingenting som vanligt. Varit i skolan. Blev röd i ansiktet två gånger på kören, fyfan. Men det fanns höjdpunkter med dagen också. Fick mig kram och puss också. Höhö.. Blev riktigt jävla glad. Imorgon kommer kakan hit och sover över, längtar!
Vill färga håret, vill inte ha denna jävla hårfärgen längre. Usch.

Fan vad jag älskar att sitta och titta på musikvideos med snygga brudar. Kan titta hela dagen. Speciellt om dom är smutsiga, blöta eller ledsna. Haha. Tex amy lee. Mums.

tisdag

Orkar inte bo hos pappa. Hatar det. Och jag älskar verkligen att bo hos mamma. Orkar inte vara osams med min bästa kompis heller, killen som betyder mer än någon annan. Kanske inte direkt ovänner. Vi pratar med varandra och så men tanken på hur besviken,arg och ledsen han förmodligen är gör mig förstörd.

Orkar inte vara mig längre. Jag vill vara mig som jag var förr. Blyg har jag alltid varit, men det är hinder man kan hoppa över. Men att ha fobi över att prata med folk är värre. Speciellt när jag inte kan prata med dig. Du tror säkert bara att jag är blyg och att jag överdriver. Men så är det verkligen inte. Önskar att jag kunde få dig att fatta hur jobbigt detta är för mig. Jag önskar att du kunde vara i mina skor en dag och se hur det känns. Hjärtslagen, handsvetten, oron och allt. Det är verkligen jättejobbigt. Jag käkar tabletter och jag ska börja terapi. Vet inte mer vad jag kan göra åt det, jag gör mitt bästa.

Fick även reda på förut att världen ska gå under på lördag. Det skulle ju hända 2012 men det är tydligen inte så längre. Har lagt upp klipp på min facebook så ni kan ju kolla där. Gubben som berättar är verkligen helt säker på att det kommer hända på lördag. Sånt här skrämmer mig. Jag gillar inte döden och jag gillar inte att tänka på den. Och tanken på att precis alla människor ska dö är värre. Låg och bara kramade mamma förut. Ville bara gråta. Jag hatar sånt här. Till helgen ska jag bara vara hemma med johan och mamma och förhoppningsvis min syster också.